Turbomacka

TJohoo!
Min blogg har jag en förmåga att glömma bort, varför vet jag inte men har även lyckats glömma bort lösenordet vilket nu är återskapat.
För at fatta mig kort kan jag berätta att en hel del har hänt i min livskarriär, både på jobb- och bostadsfronten.
Under sommaren hyrde jag ett rum i Farsta och trivdes jättebra där men fick lov att flytta ut då rummet skulle behövas som förråd inför en kommande renovering. Sagt och gjort, jag flyttade ut mina saker och drog mig tillbaka till Eskilstuna ett tag där mat och husrum fanns. Jobbet hos Busslink blev naturligtvis lidande men min chef förstod hur det hela låg till och det var bara att "pausa" och sedan höra av mig när allt ordnat sig.

Naturligtvis blev det här ett stort avbräck och att behöva läghga ner busseriet ett tag pga bostadsproblem kändes inte kul men de kommande veckorna skulle visa sig ha stor betydelse för min yrkeskarriär.
Endast en vecka gick jag hemma innan det blev av att köra turistbuss ett tag och med det följde överliggningar på div. orter så tack vare att företaget höll med boende kunde jag fortsätta jobba. Dagarna gick, veckorna likaså, och en vacker dag hamnade jag i samspråk med en kollega som hade en kamrat med sig. Denna person visade sig vara i flyttartagen och efter att ha lagt ihop 1+1 slutade allt med att jag tog över en lägenhet som annars skulle stå tom.
Den 1 oktober flyttade jag in och nu när en stadig lya var ordnad kunde busseriet hos Busslink(num. Keolis) återupptas.

Från att enbart ha kört i Söderhallen blev jag tillfrågad om att ta något pass i Hornsberg med de få linjer som behärskades och den närmsta tiden skulle ddet komma att bli mer. I takt med att jag blev tilldelad nya linjer ökade också pressen att lära in dem, vissa av dem åkte jag på ledig tid men några var helt obekanta för mig varför det blev lite kämpigt. Lösningen blev att lägga en karta på myntbordet och köra linjen gata för gata, minst sagt tuft stundtalds och det var minsann inte lätt att lära sig linjerna denna hårda väg. Den tiden är numera förbi och nu kan jag i princip hela innerstadens linjenät av vilken halva är inlärd helt på egen hand. Det är något som gör mig riktigt stolt och jag tackar mitt brinnande engagemang och stående envishet för att det kunnat gå så långt. Utan denna investering i tid skulle jag ha gått hemma i väntan på jobb från mitt ordinarie garage och det blir man ju inte rik på, tänk vad mycket pengar som hade gått förlorade...:D